Begäran om ny hamn
I början på 1900 talet gick fisket in i en ny tid. På 1920 talet satte de flesta fiskarna på Hallshuk in motorer i sina båtar. Fisket utvecklades, man fiskade inte enbart strömming och torsk utan även flundra och lax. Skulle fisket fortsätta utvecklas på Hallshuk så var det mycket angeläget med en ny fiskehamn.
Enligt en artikel i Gotlands Allehanda i november 1925 skriver fiskaren Harry Friberg till Länsstyrelsen i Gotlands län och begär bidrag till en hamnanläggning. Kungl. Väg- och vattenbyggnadsstyrelsen skriver till Halls kommunalstämma med begäran om yttrande om företagets behövlighet. Stämman svarar följande:
”Med anledning av att Hallshuks hamnförening sökt stadsbidrag för anläggning av en mindre hamn vid Hallshuk hade från Kungliga Väg- och vattenbyggnadsstyrelsen inkommit en skrivelse med anhållan att stämman måste avgiva yttrande om hamnbyggnadsföretagets behövlighet, lämplighet och nytta, och ansåg stämman att nämnda hamnbyggnad är såväl både behövlig, lämplig som nyttig.”
Utbyggnad av fiskehamnen år 1927
Länsstyrelsen presenterade den 25 juni 1925 en upprättad arbetsplan med ritningar och kostnadsberäkning över föreslagen hamnutbyggnad. Utbyggnaden beräknades till en kostnad av 17000 kr.
För att erhålla statsbidrag ur fonden för ”Mindre hamnars utbyggnad” fick 10 % av den verkliga kostnaden inte betalas med statsmedel.
Hamnens behov av mark samt område för garngård, fiskebodar och upplag skulle vara avstyckat och klart innan utbyggnaden fick påbörjas.
Markägarna vid Medebys och fiskare på Hallshuk kallades till sammanträde vid fiskeläget 11 juli 1925. Hamnområdet var samfälld mark under Medebys och ägdes gemensamt av flera markägare som lämnade marken till fiskehamnen med rätt till gratis hamnplats och ”gistrum” i Hallshuks fiskeläge.
Hallshuks hamnförening u.p.a.
Den 23 oktober 1925 kallades fiskarna på Hallshuk samman för att bilda en hamnförening. Målet var att arbeta för en ny fiskehamn vid Hallshuk.
Mötet beslöt enhälligt att bilda en ekonomisk förening, enligt lagen om ekonomiska föreningar av den 22 juni 1911.
Fiskarna beslöt att föreningen skulle heta ”Hallshuks hamnförening u.p.a”. Vid mötet beslöt man vidare att skicka en ansökan om nybyggnad av fiskehamn vid Hallshuk till Kungl. Väg- och Vattenbyggnadsstyrelsen.
Vid ett extra föreningsmöte med Hallshuks hamnförening den 15 maj 1927 beslöt man enhälligt att genom styrelsens försorg uppta ett 5-årigt banklån på 1700 kr som skulle överlämnas till Kungl. Väg- och Vattenbyggnadsstyrelsen. Summan utgjorde en tiondel av den beräknade kostnaden för hamn-utbyggnaden vid Hallshuk. Samtliga föreningsmedlemmar ansvarade för lånet och skulle amortera 80 öre per vecka till ordföranden. Man amorterade av lånet under en treårsperiod.
Nya hamnen alltför grund
Hamnbygget på Hallshuk började år 1927 och avslutades år 1928. Den nya hamnpiren byggdes ovanpå hällen som går från strandlinjen till pallkanten ca 100 m från land. Armeringsjärnen borrades ner i kalkstensberget, därefter byggde man upp formen som förankrades i hällen, sedan göt man en betongmur som skulle skydda båtarna inne i hamnbassängen.
Till betongen till hamnpiren användes sten och grus från stranden. Kvaliteten blev därmed inte den bästa. Den nya fiskehamnen gav trots två vågbrytare inte tillräckligt skydd för båtarna. När två- och tremänningarna blev för små och ersattes av däckade, överbyggda och med motor utrustade fiskebåtar, visade det sig snart att den nya hamnen var för grund.
Braidräum
Från år 1931 betalade man 5 kronor per år för en båtplats i hamnen. Båtar från andra platser som låg och fiskade vid Hallshuk fick betala 1 krona per vecka och båt. I garngården hyrde man in sig och blev tilldelad ett braidräum (markområde) där man hängde och torkade sina garn. För plats i garngården betalade man 50 öre per år. Samtidigt beslöt man att anskaffa stolpar och lyktor till inseglingsmärke som skulle vara tända under mörker när fiske pågick.
År 1947 gav kommunikationsdepartementet ut ett betänkande med förslag till ”Byggande av fiskehamnar på Gotland”. I detta betänkande finns förslag till en helt ny fiskehamn vid Hallshuk.
Genom att man bör anlägga två nya vågbrytare har man även plats för en yttre utjämningsbassäng och en inre hamnbassäng. Den planerade inre hamnbassängen motsvarar ungefär den nuvarande bassängens storlek. Inloppet till den inre bassängen skall förses med stormport så att bassängen vid storm kan stängas av helt från förbindelse med havet och förses med båtplatser utmed vågbrytarna och med båtplatser utmed tre bryggor. I den yttre hamnbassängen skall djupet vara 1,8 m och i den inre bassängen 1,6 m.
Fiskehamnsutredningen förordade och tillstyrkte utbyggnaden till en beräknad kostnad av 235000 kr. Väg och vattenbyggnadsstyrelsen yttrade sig år 1952 över Hallshuks hamnförenings ansökan om statsbidrag för utbyggnad av fiskehamnen i Hallshuk.
Frångicks inte fiskehamnutredningens förslag till utbyggnad av fiskehamnar på Gotland så återstår arbeten för 700000 kr i andra fiskehamnar innan fiskehamnen i Hallshuk är på tur. Lantbruksnämnden i Gotlands län hade önskemål om att medel till hamnutbyggnaden kunde förskotteras, då erbjöd sig nämnden att åta sig utbyggnaden.
Sveket mot fiskarna i Hallshuk
Fiskeläget vid Hallshuk ligger mycket utsatt för väder och vind, vid hamnutbyggnaden år 1927 påbörjade man bygget av en hamnpir runt hamnområdet så fiskebåtarna skulle kunna ligga i skydd för stormar och dåligt väder. Skyddet visade sig vara begränsat och djupet i fiskehamnen helt otillräckligt. De större fiskebåtarna fick vid dåligt väder antingen dras upp på land eller flytta till Bläse eller Kappelshamn trots hamnens utbyggnad. Under andra världskrigets svåra vintrar rasade vissa delar av hamnpiren omkull och skyddet för båtarna i hamnen var under all kritik.
För att fullborda den omställningen lade de gotländska riksdagsmännen i januari 1954 fram en motion i riksdagen om förslag att staten skulle medverka till att en modern fiskehamn skulle byggas vid Hallshuk.
Ny minister
Den 5 maj 1954 kom motionen upp till behandling och riksdagen beslöt att uppdra till regeringen att ”… snarast möjligt möjliggöra iordningställandet av en fiskehamn vid Hallshuk fiskeläge”. Hjalmar Nilsson var fiskeminister, han besökte Hallshuk och var välvilligt inställd till en ny fiskehamn. Riksdagen beslöt till och med att hamnen skulle få pengar ur jordfonden för ett nybygge.
Tiden gick och ingenting hände och den 1 mars 1956 togs ärendet upp på nytt i riksdagen. Handelsminister Gunnar Lange hade övertagit fiskehamnarna efter Hjalmar Nilsson och Langes ringa intresse för en fiskehamn på Hallshuk gjorde att han lyckades sabotera riksdagens beslut. Lange svarade den 20 mars 1956 att regeringen inte hade för avsikt att medverka till något hamnbygge vid Hallshuk. Skälet till den negativa hållningen var ett yttrande från den statliga fiskeristyrelsen som ifrågasatte om det beslutade hamnbygget verkligen var befogat.
Den 3 juli 1974 skriver Hallshuks hamnförening till föreningsregistret vid Länsstyrelsen och begär avregistrering av föreningen.
Man redovisar att verksamheten i föreningen upphört och att Lantbruksnämnden är ägare till hamn och hamnområde från skiftet år 1950. Den 24 april 1963 anvisade Lärbro kommunfullmäktige 500 kr för inköp av markområde vid Hallshuk innefattande hamn och hamnområde med en omfattning av 3,65 har.
Området överfördes vid kommunsammanslagningen den 1 januari 1971 till dåvarande Gotlands kommun. Lagfarten upprättades den 23 april 1986.
Hallshuks fiskelägesförening övertog hamnen 1 januari 2024 från Region Gotland.
