Hem

Hallshuk idag

Hallshuk förr

Kapellet

Hamnen

Fisket

Fyren

Lotsväsendet

Vägar och stigar

Naturen

Undervisning och skolbyggnader i Halls skoldistrikt

Skolan organiserad av kyrkan

Någon form av undervisning har väl alltid förekommit, det måste ha varit en av förutsättningarna för den forntida kultur som vi än i dag kan se spår efter. Någon undervisning utöver den som prästerna och munkarna bedrev, förekom troligen inte ute på


Halls folkskola idag
landsbygden under medeltiden. Det var endast ett fåtal människor utöver präster och munkar som kunde läsa och skriva. Längre fram i tiden under 1700-talet var det präster som stod för utbildningen, senare var det klockaren som tjänstgjorde som skolmäster. Utbildningen kontrollerades vid biskopsvisitationer. Denna skolform organiserades av kyrkan. Under denna tid hade man inte undervisning för flickor, detta framgår av de handlingar som är upprättade vid bouppteckningar och arvsskiften. Mannens namn är skrivet till vänster av honom själv, kvinnans namn är skrivet till höger och har förklaringen "med styrd penna".

Undervisning för flickor

I början av 1800-talet ville man även ha undervisning för flickor. Nyare tider följer med nya tankegångar och ökad förståelse för betydelsen att kunna läsa och skriva. Ute i socknarna blev det klockarens ansvar och skyldighet att undervisa barnen i kristendom samt att lära dem läsa och skriva. En undersökning som gjordes av rikets myndigheter år 1812 angående undervisningsväsendet i olika landsdelar framkom att inom Visby stift fanns det undervisning i alla socknar. Det framgår inte av det arkiverade materialet vad klockaren i Hall lärde ut, antagligen var det en undervisning som låg i linje med vad andra klockare utövade. Denna undervisning bestod av innanläsning och katekes, men det var inte ovanligt att även skrivning och räkning ingick.

Skolmästare på Hall

Undervisningen förbättrades så småningom när man anställde särskilda skolmästare, men de fick även tjänstgöra som klockare. Hade man en duktig skolmästare så var undervisningen inte så mycket sämre än de folkskollärare som till en början bedrev undervisning i den allmänna folkskolan från 1842. Halls skolmästare presenterades första gången i ett protokoll från år 1836, där skolmästarens skrala ekonomi avhandlades. I ärendet om "skolmästers aflöning" beslutades:

"Församlingens skolmästers löneinkomster äro högst ringa och inhyses dertill hittills, icke med något bidragit, förkunde sig nu samtliga inhyses inom Socknen, på derom gjord framställning, att till skolmäster Adolf Schults, så länge han tjänsten innehar, årligen af hvarje hushåll betala Två shillingar Banco - vilken afgift av honom sjelf får uppbära, vid samma tid som öfriga löneinkomster utfalla."
Bristfälligheter

I Halls sockens skolutbildning fanns andra brister än skolmästarens ekonomiska resurser. I ett protokoll från den 3 maj 1839 samlades man i Hall för att komma tillrätta med den rådande skolundervisningens bristfälligheter.

"Till den hittills ofullständiga barnundervisningens förbättrande inom socknen, träffades den överenskommelse att socknens barn 3ne månader om året nemligen Mars, April och November månader skola njuta undervisning av Skolmäster i renläsning, skrifva och räkna."

För denna befattning anslogs åt skolmästaren 1½ tunna råg av Halls sockenmagasins räntespannmål årligen. Men för att även de sockenbor som inte var delägare i magasinet skulle få låta sina barn ta del av denna undervisning beslöt man att dessa istället skulle betala 16 shilling riksgälds i månaden för varje barn. Vidare kom man överens om att skolundervisningen skulle påbörjas den 1 november varje år.

Hall Wexelundervisningsskola

Om barnen i Hall redan hösten år 1839 hade påbörjat den beslutade undervisningen är osäkert, men att den var i full gång följande vår visar ett examensprotokoll från denna tid. Det var 34 elever som under 20 veckor deltagit i undervisning i Halls Wexelsundervisningsskola. Vid denna tid fanns det fjorton eller femton andra skolor på den gotländska landsbygden som tillämpade denna undervisningsmetod.

Mycket tyder på att det inte förekommit någon organiserad undervisning i socknen från den 1 juli 1840 till den tidpunkt då Hall kommit igång år 1847. Det finns inget svar på frågan varför undervisningen upphörde. En trolig förklaring är att kostnaderna för skolan blev större än beräknat. En annan förklaring kan vara att undervisningen lades på is på grund av att man bestämt sig för att uppföra en ny skolbyggnad i socknen.

1842 kom lagen om allmän folkskola

Tillkomsten av 1842 års folkskolestadga var en händelse av stor betydelse för vårt lands utveckling. Lagen om allmän folkskola innebar att alla barn blev skolpliktiga och skulle förvärva vissa kunskaper och färdigheter.

Stat och kommun skulle skapa de nödvändiga förutsättningar så att inrättandet av folkskolan kunde genomföras:

Lärarutbildningen på Gotland

I anslutning till undervisningens utveckling behövdes utbildat folk när folkskolestadgan infördes. År 1843 inrättades ett folkskollärareseminarium i Visby. Beslutet var en omedelbar följd av 1842 års folkskolestadga med krav på kommunerna att inom 5 år starta en skola i varje socken. Varje skola skulle ha en utbildad lärare anställd. På Gotland fanns 92 socknar samt Visby stad som väntade på kompetenta lärare. På 1860-talets mitt hade de akuta lärarutbildningsbehoven täckts in och seminariet i Visby lades ner.

Nytt skolhus till Hall skoldistrikt

Enligt 1842 års folkskolestadga var det varje skoldistrikts skyldighet att anskaffa ett skolhus och sedan ansvara för skötsel och underhåll av fastigheten. I varje socken på landet skulle det även finnas minst en skola med utbildad lärare. Skolstyrelsen i Hall sammanträdde första gången den 14 februari 1845. I protokollet står följande:

"Efter föregående kallelse sammanträdde skolstyrelsens ordförande och ledamöter i sockenstugan då följande förslag till byggande av Hall sockens skolhus upprättades. Skolhuset skall uppbyggas sydost om kyrkan mitt emot inkörsporten till Klockaregården och skall vara färdig nästa år samt inredas till ett skolrum, 12 alnar brett och 4½ högt och 10 långt med 5 meterfack och för läraren behov för tvenne boningsrum med ett femmeterfack i kvadrat och med ett kök med 5 meterfack, endast i en våning. Huset skall vara 20 alnar långt och 12 brett, varav förstugan kommer i längd upptaga 4 alnar, jämte till takfoten 6 alnar högt. Till skolhuset anskaffa hemmansägarna alla materialer, sten, kalk, sand och trävaror. Entreprenad skall utlysas på snickare och murningsarbete. Vid skolbyggnadens uppsättning skall även var och en manlig mantalskriven person inom församlingen utföra dagsverken."

Sten, kalk, sand och trävaror till skolhuset skulle lämnas av socknens hemmansägare, samtidigt skulle alla mantalsskrivna manspersoner som bo på hemmanens ägor utgöra hantlangare och hjälp, 4 dagsverken vardera.

Undervisningen upphör

Höstterminen 1953 och vårterminen 1954 var sista skolåret för klasserna 1 och 2. Från andra halvåret 1954 stod skolan tom och bygdens önskemål var att att den skulle fyllas med något slag av aktiviteter. Lärbro kommun var ägare till fastigheten, på Hall bildade man då en bygdegårdsförening och man fick överta skolhuset av kommunen. Samtidigt gav kommunen 14500 kr till bygdegårdsföreningen och för pengarna utförde man vissa underhållsarbeten och köpte även till viss nödvändig utrustning som behövdes för att driva bygdegården som skulle vara samlingsplats för bygdens folk. De flesta i socknen köpte andelar i bygdegården för 25 kr/st och man hjälptes åt att renovera byggnaden lite varje år. Syföreningarna i socknen skänkte pengar till färg, tapeter, möbler och husgeråd. På loftet inredde man en fin lägenhet och de tre lägenheterna hyrdes sedan ut till turister sommartid. Den stora lokalen i bottenplanet användes som samlingslokal för bygdens folk. Bygdegården är i dag en mycket viktig samlingsplats för sockenborna vid kyrkliga sammankomster och privata fester.