Hem

Hallshuk förr och nu

Fisket

Kapellet

Hamnen

Fyren och lotsar

Vägar och stigar

Naturen

Lotsbåtar

Gotländska lotsbåtar

Man talar om tre olika storlekar av båtar som man tidigare använde till fiske utmed den gotländska kusten, nämligen enmänning, tvåmänning och tremänning. Namnen kommer av hur många personer som behövdes vid rodd. Båtarna var även utrustade med olika typer av segel.

Tvåmänningen var tidigare den vanligaste lotsbåten, den förde storsegel med topp och ett något mindre aktersegel med stagfock. Lotsarna övergick dock till att använda tremänningen som tjänstebåt eftersom den var mer lämpad som lotsbåt vid hårt väder. Tremänningen var god seglare och förde ganska stor rigg, tre sprisegel med toppsegel på en eller två av de främsta masterna. Dessutom hade man stagfock och ibland även klyvare. Tremänningen var en mycket god seglare.


Tvåmänning

När motorn gjorde sitt intåg i båtbeståndet förändrades allt, man satte in motorer i två- och tremänningar men behöll i regel ändå riggen. Efter hand kom mera djupgående båtar in i verksamheten köpta från Blekinge och Småland men denna typ av båtar började även tillverkas på Gotland som alltid haft duktiga båtbyggare.

För att påkalla lotsning så signalerade man med olika flaggor både från last- och handelsfartyg och lotsbåtar. En i vertikala fält vit och röd flagga som förs av lotsbåt i tjänst kallas signalflagga H med betydelsen "Jag har lots ombord". Signalflaggan G, en i sex vertikala, gula och blå fält delad flagga med betydelsen "Jag behöver lots". Flaggan benämnes lotsflagga och förs på handels- och lastfartyg.